söndag 27 december 2015

It has begun... IVF-behandling tagning 2

Så, mina vänner, julen är över, det klarade vi bra va? Hyfsat?
Och med det, har nästa fas i Fru Infertils liv inletts.  Min andra IVF-behandling är på g.

På juldagen, 25/12 2015 började jag med Suprecur, nässpray (länk till FASS).
Det var på min cykeldag 20, alltså 20 dagar sedan mensens första dag, och cirka sju dagar före nästa mens. Jag är alltså i min "Two week wait" samtidigt, då vi också såg till att få en chans på ägglossningen jag hade förra helgen.

Jag tar dubbel dos (det vill säga ett sprut i varje näsborre) tre gånger om dagen. Förväntade bieffekter är trötthet, depression (hahahahahahahahaha), och graviditetsliknande symptom (BAHAHAHAHAHAHA) såsom spända bröst, mensvärk mm. It´s a joy, I tell you. A joy.

Jag har redan nu hunnit börja fundera på hur snabbt eventuella biverkningar egentligen träder i kraft, och alltså vad som är "min" kropp, ren trötthet, vad som är premenstruella symtom (och ja, klart jag funderar på vad som är graviditetssymtom också..) samt vad som kan tillskrivas Suprecur. Någon av er som vet? Hur snabbt börjar nässprayen påverka kroppen, tror/vet ni?

Hur som helst, jag ska nu gå på denna dos till mitten av januari, minst, och sen fortsätter jag med halverad dos när jag börjat med injektionerna, så jag har en förhållandevis lång behandlingsperiod framför mig. Jag vet inte riktigt hur jag känner mig. Arg, mest. Jag svär åt den där jävla sprayen. Slänger argt ner den i väskan. Önskar så jag hade ett "normalt" liv.  Jag är inte sjuk, så varför behandlas jag? Så tänker jag, och så tänker jag också, att jaja, jag får väl göra detta, det är vad som står till buds, jag har gjort det förut, jag kan igen.

Denna gång har jag ampat upp med besök hos psykologen bara några dagar innan jag började, och vi ska ha nästa träff när jag är i min nästa two week wait, det vill säga efter äggplock, befruktning, insättning och hela makapären. Det är många spända jobbiga steg nu på vägen fram dit. Förra gången var jag så oförberedd på allt, men nu vet jag, att vi har många checkpoints vi måste ta oss förbi, där var och en av dem är ett viktigt besked, inte bara beskedet gravid eller inte, utan allt fram till det.

Här kommer en "kort" sammanfattning på vad som behöver hända framgångsrikt, för att vi ska kunna gå vidare till nästa checkpoint, och vilken slags information vi får, när.

  • "Klimakteriet" - min kropp måste framgångsrikt försättas i klimakteriet, dvs all äggproduktion måste ha avstannat helt. Om den gör det, går vi vidare till:
  • Äggtillväxt - medelst injektioner en gång om dagen i magen säger vi till min kropp att börja producera en satans massa ägg. MEN, den får för allt i livet inte lossa några ägg, så vi håller den i schack samtidigt, genom att fortsätta med klimakteriemedicinen. Äggtillväxten kontrolleras via
  • Blodprov och /eller ultraljud för att kolla hormonnivåer och hur de ser ut. Nu kommer vi till nästa tricky tillfälle....
  • För att jag ska vara en kandidat för äggplock, måste jag ha MINST TRE äggblåsor i plockbar storlek, och det betyder att de måste vara minst 12mm i diameter. Helst ska de vara 20 mm för att vara riktigt bra. Om de INTE är i rätt storlek, tillräckligt många, så får jag antingen fortsätta med injektionerna, eller avbryta och börja om. Så länge det inte...
  • ...blir fel åt ANDRA hållet, dvs jag får för mycket hormon och blir överstimulerad. Det är ett läge som kan bli farlig och som kan rendera månader på sjukhus med vätskefylld buk och andra komplikationer. So we need to get it just right...
  • Så säg att vi har fått det just right, jag har mellan 5 och kanske 10 plockbara ägg, då först bokas jag in för ett äggplock, och detta kommer jag alltså få information om först då. 
  • Inför äggplock forceras en ägglossning fram genom den sista sprutan som tas, och som är en riktig cocktail av härliga hormoner som gör så att alla ägg lossas prick 36 timmar senare. Fast nu lossar de ju inte av sig själva då, utan läkaren är redo och plockar ut dem manuellt. 
  • Efter äggplocket - som vi då hoppas att vi har fått ut ägg via, för det kan hända att alla äggblåsor är TOMMA även om de är tillräckligt stora och tillräckligt många, och det vet vi inte förrän under själva äggplocket - sker då befruktning. Min man lämnar spermaprov samma dag och befruktning sker och vi åker hem.
  • 2 dagar senare kommer vi tillbaka för att göra en så kallad insättning. Det är alltså ett befruktat ägg som fortsatt dela sig i värmeskåp i två dagar, och vid det här laget kallas det ett embryo. Nästan alla som plockar ägg gör också en sån här kallad färsk återföring, i 96 % av fallen, så chansen är stor att vi kommer så långt, givet vi har ägg etc. Vid återföringen får vi också veta resten av information, dvs hur många ägg hittade de totalt, och hur många befruktades, och hur många delade sig och hur många var fit for the freezer. Överblivna braiga ägg fryses alltså in, för försök senare, om detta inte funkar. I cirka hälften av fallen går det att frysa in ägg. 
  • Och det är först NU egentligen, som it is all out of our hands. Nu åker vi hem, och gonar oss i två veckor, och inleder den så kallade ruvningen. Under ruvningen tillsätts ytterligare ett hormon, progesteron, för kroppen vet inte att den har ägglossat och behöver hjälp att förbereda för att ta emot ett embryo. Tre gånger om dan pillar man alltså upp en liten vaginaltablett, som, utöver att kladda som fan, ger....wait for it.... GRAVIDITETSSYMTOM!! Oavsett om jag är gravid eller inte hahahahaha, like I said, oh the joys!
  • Nå, 2 veckor senare vet vi tack vare ett helt vanligt hederligt graviditetstest, om embryot har stannat kvar och börjat utveckla sig, och det är då vi förhoppningsvis plussar... Sen inleds en helt annan process, men den är ett ämne för ett helt annat blogginlägg... När den här frun har kommit så långt.... 


Fortsatt fin söndag tillönskas er!

7 kommentarer:

  1. Jag har gått på olika slags gnrh-analoger i ca 3-4 år pga av Endometriosen och testat alla olika sorter som finns (nässpray, sprutform, implantat osv). För mig kommer symptomen efter ca 2 dagar, svettningar, sömnproblem och humörsvängningar. Jag börjar även tappa mer hår, blir av med alla finnar jag har och tappar all vätska som kroppen samlat på sig (vissa positiva biverkningar alltså). 3 puff är förhållandevis lite, jag brukar gå på ca 8 puff/dag och biverkningar blir därav lite kraftigare och snabbare för mig. När du påbörjar behandlingen mitt i en cykel (den ska egentligen påbörjas mensens andra dag) så kommer du troligtvis få en mellanblödning/mens pga av att du har hunnit bygga upp en ny slemhinna efter ägglossningen. Påbörjar man behandlingen vid mensen så brukar man slippa mellanblödningarna- kan vara bra att veta så att du inte blir orolig ifall du börjar blöda om snart :). Jag brukar även köra längre nedregleringen, ca 6-12 månader och då äter jag äter östrogentillskott vilket brukar mildra biverkningarna lite, det är dock tyvärr inget man kan äta när man har så pass kort behandling som inför ivf.

    lycka till nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, wow, tack så otroligt mkt för ditt utförliga svar!!! Intressant att symptomen kan komma så fort, för även jag tycker mig nu, på dag 3, må lite annorlunda. Nedstämd, svagt illamående, trött. Förra gången fick jag inga svettningar så hoppas jag slipper det, och tyvärr tappade jag ingen vätska utan blev såväl finnig som svullen och fick en överjävlig huvudvärk:(

      Vet inte exakt hur man räknar vad som utgör en "puff", men totalt tar jag 6 st puff-sprut per dag, en i varje näsborre dvs två puff, tre ggr per dag. Om du menar att du tar två puffar 8 gånger om dan så förstår jag verkligen att det blir en oerhört mkt högre dos för dig!! Herregud, vilken tuff behandling!

      Jag är medveten om att det ska komma en blödning, fått infon och gjorde på exakt samma sätt förra gången (dvs började på dag 20) så jag blir inte rädd om (när) den kommer, men tack så jättemycket för att du informerar mig om detta. Så skönt att det finns folk därute som är väl pålästa om detta, även om jag är ledsen för orsaken till det :-(


      O tack för din lyckoönskning!! Önskar dig detsamma när det gäller din endometrios, och ev ivf-behandlingar/graviditeter. <3

      Radera
  2. Jag läste för fort :) tolkade det som att du tog totalt 3 puff (3*1) om dagen, 6 puff är ju lite mer :) jag tog 8 puff (4*2) plus en spruta zoladex i kroppen (också som 8*4 puff typ). Så en hel del hormoner, min äggstock är ganska envis med att inte vilja stänga av sig ordentligt så behöver en hel del hormoner för att lyckas. Jag är lyckligtvis en av dem som inte får så mycket biverkningar av mediciner vilket gör att kroppen klarar av det :) någon tur här i världen ska man väl ha ;)

    Jag har många vänner som både genomgått ivf men även använt behandlingen för endon och för de allra flesta så kickar biverkningarna in fort, hormonerna stängs ju av på en gång så egentligen är det logiskt att få biverkningar på en gång. Kommer ihåg första gången jag hade behandlingen, tog sprutan på morgonen och på natten började jag svettas floder, så inom 12 timmar hade biverkningarna startas ���� just depression/nedstämdhet är också väldigt vanligt. För mig brukar det komma på typ dag 3-4, på dag 6 känner jag för att ta livet av mig och runt dag 10-12 får jag livslusten tillbaka, då brukar min kropp ha börjat anpassa sig efter bristen på hormonerna. Så kämpa på ❤️

    Vad bra att din läkare meddelandet om blödningen ���� många brukar missa det och patienten blir då helt förskräckt när blödningen kommer och tror hela ivf;en är sabbad. Jag börjar alltid behandlingen i mensen så jag slipper blödningen, men i vissa ivf-scheman så fungerar det ju inte så bra (mycket tider att passa).

    Tack ❤️ Är lyckligtvis gravid i vecka 18 nu efter 3 ivf;er så hoppas att jag slipper rmc och ivf för resten av livet nu :). din blogg har gett mig så otroligt mycket under den här förjävliga resan, du skriver om känslor och tankar/funderingar så bra och det gör att man inte känner sig så ensam mitt i allt. Så jag fortsätter att läsa (hoppas att det är okej) hålla mina tummar �������� för er ❤️ Kram, Sara

    SvaraRadera
  3. Alla dessa frågetecken som är mitt i texten är olika smileys, det verkar inte som de vill vara med :)

    SvaraRadera
  4. Frun är en riktig krigare, imponerad av din styrka! Hoppas du känner tillförsikt nu när det är igång och att du får börja året med guld i magen och frysen full med möjligheter. Kramar och tankar!

    SvaraRadera
  5. Tack för utförligt inlägg! Jag/vi väntar på vårt första besök, har ännu bara fått IVF remissen och vet inte riktigt vad som väntar men känns ju inte som något att se fram emot. Bara om det lyckas :)
    Hoppas allt går vägen för er denna gång! Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varsågod för inlägget, men inte för att du verkar känna dig lite avtänd inför behandling. Jag vill balansera upp detta inlägg med att berätta om de tiotusen inlägg på sociala medier o bloggar om folk som känner sig och mår aspepp inför/under behandling. Låt inte min inställning ta över din egen. Jag är svartmodigt lagd till vardags.... O hatar alla former av obehag + har ingen uthållighet. Så, använd inte mig t måttstock, utan gör din egen resa m din egen inställning. Kanske kan det ändå vara bra att veta vad som pågår, tänker jag...

      Radera